Kielmo Kroghs historia
Nedtecknat av Tony Pettersson

Enligt 1649 års gästgiveri och krogförteckning fanns det en lagstadgad krog vid Hättorp i Tjällmo socken. Den förste krögaren hette Hans Andersson och krogen kallades i folkmun för Ladugården. Det finns inte så mycket källmaterial bevarat om H. Andersson krog, men av det som finns framgår att han behövde inte hålla med skjutshästar utan det åtagandet sköttes av krögaren Erik Johansson i Hällestad Däremot hade Andersson, i händelse av krig, ansvaret för att förbimarscherande regementen hade möjlighet att få förnödenheter vid krogen. Han förekommer också ett antal vid gånger tinget i Hällestad och är då kallad för tvisteärenden samt olovlig försäljning i olika former. Vid denna tid var det skillnad mellan att driva en krog mot att hålla ett gästgiveri. På en krog fick man köpa följande: öl, sprit, tobak och nattlogi i något av de tre lagstadgade gästrummen. Vid ett gästgiveri var det oftast tre bönder som enligt ett roteringssystem bland traktens bönder höll de förbipasserande med mat kring långbordet i köket.

*

Den 1 oktober år 1666 bestämdes det på tinget i Hällestad att det skulle byggas en ny krog i Tjällmo socken. Det bestämdes också att allmogen i Tjällmo, Hällestad, Skedevi och Godegård socknar skulle genomföra bygget. Krogens placering blev utvald till utkanten av Klovstena Västergårds utmark. Ett faktum som den dåvarande hemmanbonden hade högljudda invändningar emot. Hans protester var dock förgäves och år 1670 var bygget av krogen klart. Till krogen hörde det ett tvåvåningsmagasin med en trappa utanför upp till det övre loftet samt ett stall med tillhörande inhägnad för de fyra skjutshästarna, som efter nya bestämmelser och en årlig turordningslista fastställd vid tinget, traktens bönder ansvarade för. Ett år senare köptes krogen och brukningsrätten till hemmanet Egelstorp av krögaren Nils Stefansson för summan 800 daler kopparmynt. Ägare till Egelstorp var då adelsryttaren Marcus Eliesson. Gården har därefter genom seklerna varit intimt ihopkopplad med krogen genom ägande och brukningsrätt.

*

Tjällmo krogs historia är till stora delar den svenska arméns historia. Under nästan 300 år fyllde krogen en viktig funktion som proviant och förläggningsplats inom armén. Arkitekten, på Karl XI:s order, bakom arméns marschvägar och förläggningar kan till stora delar tillskrivas Erik Dahlberg, som i kungens tjänst var en flitig resenär på landets vägar. I Dahlbergs dagbok finns antecknat alla de gånger han besökte Tjällmo socken. Dagbokens första notering är från den 1 november 1668 och då ska han ha besökt ”Ängsberg”. Det första krogbesöket skedde den 20 oktober 1675 och i norra Östergötland han stannade vid krogarna Emma, Tjällmo och Husbyfjöl. De flesta av den högt uppsatte svenskens besök på krogen gällde byte av hästar och att släcka törsten. Dock övernattade han tre gånger på krogen: den 16 september 1677, den 20 april 1678 och den 14 december 1679. Den 9 augusti 1695 blev Erik Dahlbergs sista kända besök vid krogen i Tjällmo. Han blev sedan 1696 generalguvernör i Livland. Totalt gjorde Dahlberg sexton kända besök i Tjällmo.  Förutom byte av skjutshästar rann det nog ner en och annan öl och någon nubbe genom Dahlbergs strupe vid krogbesöken, som under en dagsresa kunde bli rätt många. Det var nog tur att dåtidens öl inte var lika starkt som nutidens.
 
     Krogens mest betydelsefulla period inträffade under det Stora nordiska kriget, 1700–1721, då mängder av soldater och hästar marscherade genom länet. De stora truppförflyttningarna gjorde att bönderna hade det svårt med att få fram tillräckligt med proviant till soldater och hästar, vilket skulle finnas tillgängligt vid krogen. Om inte dessa kriterier var uppfyllda blev många gånger bråk mellan dåvarande krögaren Per Udelius och högste befäl för de förbipasserande trupperna. En del soldater passade också på att rymma vid övernattningen bakom krogen, bl.a. en värmländsk båtsman som drog iväg åt Hällestad iförd bara kalsonger.

*

I början av 1700-talet fick genom ingifte med en krögardotter länsman Johan Källman stort inflytande vid krogen. Källman var en driftig man och lät påbörja en ombyggnad av krogen till en kombinerad krog och gästgiveristuga. Troligen utökade man krogen med en våning. Timret till stugan höggs vid Djuphumpen. Denna byggnad var dock inte helt färdig förrän år 1708 fyra år efter hans död. Länsman Källman fick stor uppskattning av resenärer och allmogen i Tjällmo för sitt sätt att sköta verksamheten. Tillbyggnaden innebar att den årliga mantalsskrivningen i januari månad flyttades till gästgivaregården. Tidigare hade den genomförts i sockenstugan. Det blev också större plats för de extra ting som hölls på krogen, vilka krävde snabba beslut när det skedde händelser i socknen som inte kunde inrymmas i de ordinarie årliga tingen.  År 1724 hade dock folket i Tjällmo och Godegård tröttnat på den dåliga och besvärliga vägen till Hällestad tingstuga och ansökte hos landshövdingen om flytt av tinget från Hällestad till Tjällmo. Ansökan beviljades och år 1728 anslogs 348 daler silvermynt till bygget. Året därpå var tingshuset färdigbyggt.

*

Under 1800-talets första decennium uppförde brukspatron vid Hättorp Nils Henrik Tisell en ny gästgiveristuga på platsen för det gamla stallet. Men bygget hade råkat komma över rågången lite mot Prästgårdens ägor och därför kallade prästen år 1809 till förhandling:

”Genom ansökning hos konungens befallningshavande har prosten och kyrkoherden högvärdige och höglärde magister herr Johan Nordvall, såsom innehavare av Tjällmo kyrkoherdeboställe, begärt och för undertecknad utverkat förordnande till rågångarna däromkring undersökning och uppgående, samt ägorna avfattande på karta, i vilket avseende och sedan mätningen förut blivit företagen, vederbörande genom föregången kungörelse å nedanskrivna dag var sammankallade, och inställt sig för bostället kronoombud kronolänsmannen herr Per Toll, samt å consilius vägnar kyrkoherden i Godegård Jon:Er Wadsberg, jämte boställesinnehavaren välbemälte herr prosten och kyrkoherden. För tillgränsande Tjällmo gästgivaregård med Igelstorp kornetten och brukspatron välädle herr Nils Henrik Tisell, men för Stora Yxhult och Ervidstorp, som i övrigt med ägor möta, kom ingen tillstädes. Såsom rågångarna däremot före detta blivit avgjorda och fastställda. Till biträde vid förrättningen var tillkallade nämndemännen Jan Persson i Hult och Sven Månsson ifrån Hindstorp.

Början med rågångsundersökningen gjordes emot Tjällmo gästgivargård, varvid herr prosten Nordvall tillkännagav, sig hava anledning förmoda, det där gästgivarbyggnad, som herr kornetten Tisell nyligen låtit uppföra, till någon del blivit satt utöver den mot prästgården fastställda gräns, som å Klovstena bys år 1770 upprättade storskifteskarta är utsatt, och herr kornetten Tisell, herr prosten oåsport. Skola låtit uppstaka, varigenom ej allenast någon jord vid själva byggnaden förmentes hava prästgården frångått, utan även och i Synnerhet en i gränsen belägen gata, som egentligen utgör Igelstorps utfartsväg, blivit nästan helt och hållet till gästgivargården medtagen, varav följden blev, att ny väg skulle å prästgårdens ägor utläggas.
  
 Herr kornetten Tisell anmälde häremot, det han innan byggnaden företogs, anmodat herr lantmätaren Leffler, att för sig efter bemälte karta utvisa rätta rågången, vilket och denne jämte utstakning av själva byggnadsplanerna Skolat verkställt, och var det därför herr kornetten i högsta måtto för brydsamt, om vid en sådan åtgärd, som han ansåg av en ganska enkel egenskap och således icke av nöden att därom underrätta vederbörande, prästgården för nära skett, vilket han dock ingalunda ville medgiva, utan sökte den utstakade rågången, som nu utvistes, och besågs försvara.
  
 Men begärde herr prosten undersökning efter den av undertecknad från lantmäterikontoret, över Klovstena medtagna konceptkarta, varvid genom noga prövning och flera anställde mätningar från åtskilliga punkter sig yppade, att båda flyglarna av omförmälte byggnad blivit till någon mån dragna utom rätta rågången, ävensom att en kil av gatan emellan Klovstena ägor och Prästgårdens åkergärde Sandgärdet kallat, blivit sedan Storskiftet i Klovstena till Gästgivaregården inkräktad, vilket herr lantmästaren Leffler till äventyrs ansett av mindre betydande, och av Sådan anledning vid linjernas utmärkande låtit en del av intaget till gästgivargården inbyta, som åter medförde Södra flygelns utsträckning över rätta rålinjen.
  
 Under långsam överläggning om detta förhållande yrkade herr kornetten Tisell, att rågången måtte förbliva Sådan den för byggnaden den blivit utstakad, erbjudande på annat ställe ersättning för den lilla jord, som oriktigt tillkommit, på det i framtiden ej hetas måtte, att byggnaden till någon del står på Prästgårdens ägor, men kunde herr prosten ej ingå i rågången den minsta förändring på ifrågavarande ställe, utan påstod att densamma på den karta, som nu över boställets ägor upprättas, måtte uppdragas i den fastställda sträckningen, varmed herr prosten likväl ingalunda åsyftar byggnadens, nu eller i framtiden rubbning, så nog mindre som den samma med kostsam prydlighet blivit uppförd på en oduglig mark, varav den lilla del varmed byggnaden överskjuter ingen ersättning är värd.
  
 Herrar publiqe ombuden förena sig till alla delar i herr prostens sålunda gjorda påstående och yttrade, ock som rågången emot fastställda kartan icke utan vederbörande förening, som ej Står att vinna, kan förändras, oaktat herr brukspatron Tisell ersättning och hävdebyte erbjudit, så blev den samma å marken på det ställe utmärkt, att ena linjen emot Klovstena gatan förseddes med Råstenar vid litet a och b, från vilket sistnämnda ställe den med 3 alnar går igenom Södra flygeln, och bör stanna vid lilla g litet inpå den norra, varifrån rålinjen avkröker till nedre yttre knuten (d) av logen, som ock tillhör nya byggnaden, vilket allt av kartan närmare kan ses, ock varvid herr brukspatron Tisell med förenämnde villkor om husens nu ock i framtidens bestånd lät (lätt) bero, varandes vederbörande i övrigt förente, att gatan åt Igelstorp ned till och förbi nämnde loge, för alltid bliver åt Prästgårds sida orubbad efter den nu stående hägnaden, och tillsläpper gästgivargården söder om rålinjen i den mån kartan utvisar någon liten del till gatan, som annars blev för smal, men intaget eller kilen av Klovstena gatan , yrka publiqae ombud, att antingen till gatan helt och hållet utläggas eller och att gatan blivit till 8 alnars bredd uttagen. Prästgården måtte med hälften därav få sin del, som kan inläggas till Sandgärdet, vilket till framdeles delägarnas överenskommelse lämnas.
   
 I övrigt ock på lantmätarens givna förslag blev råskillnaderna mot Klovstena och Igelstorp genom små hävdebyten till en säkrare sträckning för framtiden rättade ifrån logknuten d emellan punkterna c, f, g, h, i, k, l, m, n, ock o, vilka med råstenar förseddes, och vidare från o möta Ervidstorps ägor i fastställd rätt linje till förut satta råmärket ( ) p, varifrån  landsvägen åtföljes till litet g, därest Stora Yxhults ägor vidtaga ock i fastställd rätta linjer följa till lilla r ock s – Även blev skillnaden emellan Prästgårds så kallade Råckagärde och Sandgärdet, samt klåckarejorden, vilken och till sin vidd och avdelningar blivit avfattad, rättad omkring det förra mellan punkterna t, u och d, samt för det sistnämnda eller Sandgärdet ifrån W till Y –  Likaledes rättades skillnaden mellan Klovstena och klockarejorden från lilla v till z, och som Klovstena härvid frångav något bättre ängvall, så tillades vederlaget såsom något sämre, något större, som av kartan ses, ock sist är rågången emellan Klovstena ock Råckagärdet gjord rät ifrån v till aa, så till……………..”

*

Vid dagens gästgivaregård används Tisells byggnad fortfarande till gästgiveri medan den gamla krogen är ombyggd till övernattningsrum. Det gamla magasinet som stod i korsningen Backgårdsvägen/Egelstorpvägen revs någon gång mellan 1857 och 1918, då det första kända fotografiet togs på gästgivaregården.

–

Erik Dahlbergs besök i Tjällmo

Den 1 november 1668 var han i Enssberg i Tjällmo socken. Okänd gård, Dahlberg har förmodligen missuppfattat gårdsnamnet, men stället bör ha varit det årets gästgivargård. Kom söderifrån.

Den 25 oktober 1671 besöktes Finstorp (troligen Hindstorp) i Tjällmo socken, gästegiveribesök. Annars var det Finstorp i Hällestad socken som Dahlberg menade.  Kom söderifrån.

Den 20 oktober 1675 stannade han vid krogarna Emma, Tjällmo och Husbyfjöl. Kom norrifrån.

Den 28 mars 1677 var han vid Tjällmo krog. Kom söderifrån. Sverige i krig med danskarna sedan ett år tillbaka.

Den 16 september 1677 sov han i Tjällmo krog. Kom österifrån över Regna och Hällestad.

Den 20 april 1678 sov han vid Tjällmo krog. Kom österifrån från sin gård vid Skenäs.

Den 14 december 1679 sov han vid krogen. Kom söderifrån. Dagsturen startade i Rimforsa. Fred med Danmark.

Den 5 mars 1680 var Dahlberg med fru och barn vid krogen. Kom från Skenäs. De övernattade i Husbyfjöl.

Den 14 september 1687 var han vid krogen. Kom från Skenäs. Dahlberg blev detta år utnämnd till landshövding över Jönköpings län.

Den 9 mars 1688 var han vid krogen, samma dag i Motala. Kom från Stockholm.

Den 22 november 1688 var han vid krogen. Kom söderifrån.

Den 17 augusti 1689 var han vid krogen. Kom från Stockholm.

Den 14 november 1690 var han vid krogen. Kom från Kungsör.

Den 4 oktober 1691 var han vid krogen, han sov vid Emma krog. Kom från Jönköping.

Den 26 januari 1692 var han vid krogen, han hade dagen innan övernattat vid Emma krog. Kom från Stockholm.

Den 4 januari 1693 var han vid krogen. Kom från Stockholm.

Den 9 augusti 1695 blev Erik Dahlbergs sista kända besök vid krogen i Tjällmo.

Krögare i Tjällmo.

Nils  Stefansson 1671 till ungefär 1678.

Lars Olofsson 1678

Olof Torkelsson 1678 – död 1690.

Olof Olofsson 1691 till ungefär 1704.

Per Olofsson Udelius 1704 – 1719.

Lars Jönsson 1719- ?

Krögare vid Johannesberg, Olof Nilsson, 1736.

1745 Erik Mårtensson Orling i Hult.

Johan Månsson 1747 – 1765?

Johan Widerdahl 1766 – 1771. Först nu kallas krogen för Gästgivaregården i källorna.

Olof Orling 1791 – 1808.

Lars Nyström 1809 – 1819.

Johan Wilking 1820 –

Adam Grell 1826-1861.

?? Jansson 1862-1869?

Anders Petter Jansson 1870-1910.

Jansson, son till Anders Petter 1910-?

August Jansson ?-1918.

Mathilda och Oskar Johansson 1918-1965.

Monica och Kurt Milton 1965-1970.

Dieter Mûller 1970-1976.

Siw Vidarsson 1977-1982.

Johan och Carina Milton 1983-

Nicklas Milton

Klara Milton och Patrik Eljarp -1996.

Jenny Bengtsson och Mikael Lund 1996-2000.

Gertie och Ingemar Lexén 2000-2004.

Anders Fröberg och Magnus Svedin 2004-2006.

Ann-Catrin Måbäck, Karin och Fredrik Eklund 2006-